Aktiv tjej
Trixie var väldigt aktiv när hon var liten. Som jag skrev tidigare så tyckte hon om att leka med andra hundar. Hon gillade även att gå på promenader.
Ett tag skulle jag börja jogga med henne tänkte jag. Till en början gick det bra, men sen ville hon inte mera. Jag tänkte att hon var trött på att springa samma väg hela tiden, så jag provade att byta väg men det gick inte, hon ville inte springa. Det var nästan som att jag fick släpa med mig henne.
Så jag tänkte att hon kanske inte ville springa rakt fram, utan hon kanske vill springa efter en boll eller något, busa med en hund och jaga efter den.
Men att springa efter en boll började hon också tröttna på.
När vi skulle gå på promenader med Trixie, så kom vi inte långt på vägen förens hon började hoppa på en, det var precis som att hon tyckte vi skulle gå hem igen.
Ibland fick man vara bestämd och gå ändå för att hon skulle få röra på sig, men ibland var det helt omöjligt så det var bara att vända och gå hem.
Vi hörde att det gick vargar och vildsvin runt om i skogarna hos oss, så vi tänkte att Trixie kanske kände doften av dem. Att det var därför hon inte ville gå på promenader där vi ville gå.
Hon kanske kände sig rädd?
När vi var ute på promenader med andra hundar, då gick det bra för Trixie. Det hände något roligt så hon slapp tänka.
Men nu i efterhand, så tror jag inte att det bara var vargarna och vildsvinen hon var rädd för.
Eller att hon hade tröttnat på att springa efter en boll och springa när jag var ute och joggade med henne.
Jag tror att det var en början på hennes sjukdom. Att hon inte riktigt orkade eller att hon började få ont.. ja jag vet faktiskt inte.
Ett tag skulle jag börja jogga med henne tänkte jag. Till en början gick det bra, men sen ville hon inte mera. Jag tänkte att hon var trött på att springa samma väg hela tiden, så jag provade att byta väg men det gick inte, hon ville inte springa. Det var nästan som att jag fick släpa med mig henne.
Så jag tänkte att hon kanske inte ville springa rakt fram, utan hon kanske vill springa efter en boll eller något, busa med en hund och jaga efter den.
Men att springa efter en boll började hon också tröttna på.
När vi skulle gå på promenader med Trixie, så kom vi inte långt på vägen förens hon började hoppa på en, det var precis som att hon tyckte vi skulle gå hem igen.
Ibland fick man vara bestämd och gå ändå för att hon skulle få röra på sig, men ibland var det helt omöjligt så det var bara att vända och gå hem.
Vi hörde att det gick vargar och vildsvin runt om i skogarna hos oss, så vi tänkte att Trixie kanske kände doften av dem. Att det var därför hon inte ville gå på promenader där vi ville gå.
Hon kanske kände sig rädd?
När vi var ute på promenader med andra hundar, då gick det bra för Trixie. Det hände något roligt så hon slapp tänka.
Men nu i efterhand, så tror jag inte att det bara var vargarna och vildsvinen hon var rädd för.
Eller att hon hade tröttnat på att springa efter en boll och springa när jag var ute och joggade med henne.
Jag tror att det var en början på hennes sjukdom. Att hon inte riktigt orkade eller att hon började få ont.. ja jag vet faktiskt inte.
Kommentarer
Skicka en kommentar